skillnaden mellan perenner och ettåriga - grunderna för landskapsarkitektur

Ametist i Snow Centaurea är en typ av flerårig ungkarlknapp. David Beaulieu

Per definition är fleråriga växter som inte är träved och har en livscykel på tre år eller längre, i motsats till "årliga växter" (en del av ett år) och "tvååriga" (två år). Observera att "ständig" ofta är felstavad, med R fördubblats och / eller en N tappad.

Att använda livscykeln som kriterium fördriver tre myter om vad som gör växter perenner:

Myte nr 1: Stauder är hårdiga.
Myte nr 2: De dör tillbaka på vintern men återvänder på våren.
Myte nr 3: Det är de växter du ser år efter år i din trädgård.

När du lär dig fakta om fleråriga livscykel kommer du att inse att alla dessa tre bara är halvsanningar. Här menar vi med "livscykel":

Du sätter ett frö i marken.
En växt springer upp från det fröet.
Så småningom blommar den och producerar sitt eget frö. Det har kommit "full cirkel."

Hur lång tid allt det tog och hur många år därefter (om någon) fortsatte växten att bära blommor går långt med att avgöra om vi klassificerar den specifika växten som en perenn, tvåårig eller enårig.

Låt oss nu utforska dessa myter mer detaljerat:

Är stauder hårdiga?

Det är sant att om du lyckas växa med fleråriga blommor i din region som perenner (framgång indikeras av deras levande tre år eller längre), måste de vara hårda i din USDA växthårdhetszon. Men om du bor där det blir kallt på vintern, kommer många växter från varma klimat som är ordentligt klassificerade som perenner inte längre än ett år för dig. När vi talar om sådana växter, säger vi ofta att de "behandlas som ettåriga" i regioner som din.

Men detta förändrar inte växternas klassificering, botaniskt sett, som perenner. De är bara perenner vars livscykel har förkortats. Informellt gör norra trädgårdsmästare ibland en åtskillnad mellan sådana "ömma perenner", å ena sidan, och å andra sidan "kallahårdade perenner."

Dör stauder på vintern och återvänder på våren?

Vissa perenner dör tillbaka på vintern och återvänder på våren. Men den egenskapen är i sig inte vad som gör dem till perenner. Endast en kategori (om än en mycket stor) av perenner följer detta mönster: den örtartade kategorin.

Det finns emellertid en annan kategori perenner: de vintergröna perennerna. Vintergröna perenner uppför sig inte på detta sätt (åtminstone inte i klimat där vädret samarbetar).

Kommer perenner tillbaka år efter år?

Bara för att du ser "samma" växter i din trädgård år efter år, är de inte nödvändigtvis perenner. De kan helt enkelt återfrö, som vissa årliga gör. Slutresultatet är detsamma eftersom du får njuta av växterna år efter år, men de uppfyller inte den tekniska definitionen av vad som gör en växt till en perenn.

Exempel på kallhårdade perenner

Den nordligaste zonen till vilken de är härdiga anges inom parentes:

Solidago (zon 2)
Coreopsis verticillata Moonbeam (zon 3)
Tiarella (zon 3)
Phlox-subulata (zon 3)
Papaver orientale (zon 3)
Dicentra spectabilis (zon 3)
Liatris spicata (zon 3)
Salvia nemorosa Caradonna (zon 4)
Helleborus orientalis (zon 4)
Echinacea (zon 4)
Rodgersia (zon 5)
Leucanthemum x superbum Becky (zon 5)
Perovskia atriplicifolia (zon 5)

Var kommer träd, buskar och lökar in?

Om vi skulle strikt gå över livslängden, kunde träd och buskar också betraktas som perenner, men de betraktas som distinkta grupper. Detta beror på att träd och buskar har woody stjälkar. Glödlampor har en större anspråk på att kallas perenner eftersom de är icke-woody och brukar vara tre år eller längre. Men de flesta trädgårdsförfattare följer en konvention där kulplanter behandlas som en grupp för sig själva.

Långlivade kontra kortlivade perenner

När vi säger att "perenn" betyder att vi har en icke-woody stam och en livscykel på tre år eller längre, gör vi verkligen inte rättvisa för hur olika perenner kan vara från en annan. Vissa slag gör knappt treårskravet, medan andra är så långvariga att de mycket väl kan överleva oss, odlarna.

Exempel på kortlivade perenner (växter som endast kan pågå i tre år) är: